Hur ska vi nu se på detta med samhället och kroniskt sjuka ?

Att vara kroniskt sjuk kan ibland innebära ett gissel och framför allt om är arbetslös eller kämpar med andra liknande situationer.

Försäkringskassan är en del som är enormt viktig ur rent ekonomiskt synvinkel för så många människor. Och jag läser liksom många andra tusen olika inlägg om FK och dess beslut. Dock vet varken du eller jag vad som står bakom deras beslut och om det är rätt eller fel…Jag tror man bör vara ganska försiktig med vissa uttalanden dock tillhör inte jag den tysta delen av människor och jag kan absolut markera min egen åsikt när jag tycker något är helt uppåt väggarna. Men dock ska man inte glömma att ingen vet vad som ligger bakom ett beslut.

Hur det än är ? Är du arbetslös ? Berättar du i ditt CV att du har en kronisk sjukdom ? Eller vågar du inte ?

Jag berättar att jag är diabetiker sedan 40 år tillbaka och jag har aldrig blivit avvisad så fort så många gånger som nu när jag söker jobb. Jag funderar allvarligt på att göra en test. Jag ska skicka en ansökan där jag berättar att jag har en kronisk sjukdom samt en annan där jag inget säger 🙂 Sen ska jag jämföra utfallet.

OM det visar sig som jag tror att jag kommer framåt utan att meddela min egen sjukdom så är det på allvar dags att ta upp detta ämne.

I samhällets ögon så är det nu långa köer och vården går på knäna vilket jag absolut kan skriva under på. Dock har jag själv inte blivit drabbad men jag har ju mina doktorer klara sen många år tillbaka.

Det finns ett gäng olika föreningar att vara delaktig i för att kunna påverka samhället och ta upp olika områden. Ändå ser jag dagligen nya intresseföreningar och dylikt som ”poppar” upp. Är det ett dåligt tecken på samtliga befintliga föreningar ? Ungefär som politiken, blir man inte insläppt i det aktiva arbetet ? Trots att man vill ?

Slutar allt då med att man startar en egen förening och driver sina saker ?

Jag har en viss tro i att det kan vara så. Jag har försökt få bli aktiv i föreningar och inom politiken men har inte lyckats så jättemycket. Kanske är jag för stor i truten eller så har jag fel grund att stå på. Något fel är det i alla fall så långt har jag kommit.

Titta bara på detta med min sida och när jag öppnar upp min personlighet gentemot min sjukdom diabetes typ 1 och olika aspekter.

Man blir ifråga satt eller kommer inte ens till tals eller blir inbjuden till vidare samtal det är ungefär som folk blir rädda för att jag ska stolpa in där och förstöra allt. Men riktigt så är det inte i mitt fall så kan jag pratat utifrån erfarenhet och kunskap.

Nåja Jag ska göra längre inlägg om allt sånt här. Så följ med mig på resan och kom gärna med goda input och egna åsikter. Kanske vi kan hitta på något gemensamt på vägen 🙂

Ha en fin kväll.

// Leena

Kommentera